Och sen...?
Nu har jag smakat fisk och nudlar och räkor och bläckfisk och allt vad man kan hitta på...
Med andra ord har jag upllevt det mesta som matkulturen i Thailand har att erbjuda.
Och sen då?
Fatta att jag verkligen sitter och TVINGAR i mig maten.
Jag har absolut ingen aptit längre.
Dessutom var det livat värre på resurangen vi åt middag på idag.
Usch.
Hatar det.
Dessutom har jag bränt mig på axlarna och underarmarna....
Jag vill hem.
Hem till min hund.
Hem till tryggheten.
Hem till kylan.
Hem till svälten.
Hem till kontrollen.
Jag vill hem...
Med andra ord har jag upllevt det mesta som matkulturen i Thailand har att erbjuda.
Och sen då?
Fatta att jag verkligen sitter och TVINGAR i mig maten.
Jag har absolut ingen aptit längre.
Dessutom var det livat värre på resurangen vi åt middag på idag.
Usch.
Hatar det.
Dessutom har jag bränt mig på axlarna och underarmarna....
Jag vill hem.
Hem till min hund.
Hem till tryggheten.
Hem till kylan.
Hem till svälten.
Hem till kontrollen.
Jag vill hem...
Thailand dag 1
Klockan är åtta på morgonen och det är första dagen i Thailand.
Det är helt underbart här.
Varmt, vackert och soligt.
Vi bor i ett lyxhus med pool i området.
Jag skulle kunna stanna föralltid.
Har ingen aning om vad jag väger, men jag borde ha hållit vikten rätt hyffsat i stockholm.
Sprang runt rom en galen tok och shoppade och gick på utställningen.
Åt bara frukost, lyckazdes slingra mig undan allt annat.
Tur man ha allergi att skylla på...
Det var meningen at jag och lilium skulle träffas, men det blevb tyvärr inte.
Synd.
Fast det var ju inte sista gången jag var i stockholm, så det lär nog bli fler tillfällen ^^
Nu ska vi iväg och äta.
VI kommer att äta ute ungefär varje måltid, så jag kommer att ha ett helvete att hålla koll på maten.
Men jag har funderat lite.
Om jag inte äter något onyttigt, och endast äter halva portioner när vi äter ute, och rör mig så mycket jag bara kan, så borde det här bli rätt bra ändå...
Det var lite lustigt i stockholm. Jag försökte äta. Det gjorde jag verkligen, men jag kunde inte.
Tex. på söndagen så hade jag bara ätit en smörgås och lite keso till frukost och var snorhungrig vid två tiden.
Gick in på pressbyrån och bestämde mig för att köpa nånting att tugga på.
Jag skulle verkligen köpa något att tugga på, det hade jag bestämt.
Jag kom ut därifrån med en cola zero.
Lite senare så gick jag till ett godis stånd där dom sålde godisremmar.
Nu, nu skulle jag fan köpa åtminstonde en rem att äta.
Men dom hade itne den remmen jag ville ha, så jag gick därifrån tomhänt...
Samma sak i tax-free shopen på arlanda.
Hade sett ut i förväg vad jag skulle köpa för godis. La ungefär hälften av det i korgen, men när jag tittade i korgen började jag baramå illa och la tillbaka godiset.
Viktmålet efter semestern ligger under 60 eller nått.... Vi får väl se hur det går, men nu ska jag bara njuta.
Så får jag väl hetsbanta när vi kommer hem istället...
Det är helt underbart här.
Varmt, vackert och soligt.
Vi bor i ett lyxhus med pool i området.
Jag skulle kunna stanna föralltid.
Har ingen aning om vad jag väger, men jag borde ha hållit vikten rätt hyffsat i stockholm.
Sprang runt rom en galen tok och shoppade och gick på utställningen.
Åt bara frukost, lyckazdes slingra mig undan allt annat.
Tur man ha allergi att skylla på...
Det var meningen at jag och lilium skulle träffas, men det blevb tyvärr inte.
Synd.
Fast det var ju inte sista gången jag var i stockholm, så det lär nog bli fler tillfällen ^^
Nu ska vi iväg och äta.
VI kommer att äta ute ungefär varje måltid, så jag kommer att ha ett helvete att hålla koll på maten.
Men jag har funderat lite.
Om jag inte äter något onyttigt, och endast äter halva portioner när vi äter ute, och rör mig så mycket jag bara kan, så borde det här bli rätt bra ändå...
Det var lite lustigt i stockholm. Jag försökte äta. Det gjorde jag verkligen, men jag kunde inte.
Tex. på söndagen så hade jag bara ätit en smörgås och lite keso till frukost och var snorhungrig vid två tiden.
Gick in på pressbyrån och bestämde mig för att köpa nånting att tugga på.
Jag skulle verkligen köpa något att tugga på, det hade jag bestämt.
Jag kom ut därifrån med en cola zero.
Lite senare så gick jag till ett godis stånd där dom sålde godisremmar.
Nu, nu skulle jag fan köpa åtminstonde en rem att äta.
Men dom hade itne den remmen jag ville ha, så jag gick därifrån tomhänt...
Samma sak i tax-free shopen på arlanda.
Hade sett ut i förväg vad jag skulle köpa för godis. La ungefär hälften av det i korgen, men när jag tittade i korgen började jag baramå illa och la tillbaka godiset.
Viktmålet efter semestern ligger under 60 eller nått.... Vi får väl se hur det går, men nu ska jag bara njuta.
Så får jag väl hetsbanta när vi kommer hem istället...
Stockholm/Thailand
Here I come!
Är tillbaka efter nyår, så god jul och gott nytt år på er allihopa!
Är tillbaka efter nyår, så god jul och gott nytt år på er allihopa!
Två år
Nu är det två år sedan.
Räkningen börjar om imorgon.
Jag har hetsätit.
Äckligt, men jag antar att det är bättre än att ta en massa tabletter och skära sönder sig själv.
Det var meningen att det skulle bli en bra dag.
Jag hade fixat allt så det skule bli en bra dag, och ändå blev den så dålig.
Skit samma.
Ska inte väga mig i morgon.
Eller så kommer jag att göra det...
Vi får se.
Imorgon ska jag vara samma person som igår.
Idag är jag mig själv.
Ingen känner igen mig...
Fick föresten en kommentar av en kompis som jag inte har sett sen augusti.
Det första hon sa när hon såg mig var att jag hade blivit smal.
Fattar inte hur hon kunde se det.
Jag har typ gått ner två kilo allt som allt sen vi sågs sist.
Fast jag kanske har byggt mycket muskler...
Jag vet inte, jag har inte mätt mig på ett tag...
Jaja.
Skriver en sväng imorgon.
Ett sista inlägg innan jag åker.
Sen hör ni inget av mig föräns efter nyår.
Då kommer jag vara bruuun!
Sen fattas det bara att bli smal...
Räkningen börjar om imorgon.
Jag har hetsätit.
Äckligt, men jag antar att det är bättre än att ta en massa tabletter och skära sönder sig själv.
Det var meningen att det skulle bli en bra dag.
Jag hade fixat allt så det skule bli en bra dag, och ändå blev den så dålig.
Skit samma.
Ska inte väga mig i morgon.
Eller så kommer jag att göra det...
Vi får se.
Imorgon ska jag vara samma person som igår.
Idag är jag mig själv.
Ingen känner igen mig...
Fick föresten en kommentar av en kompis som jag inte har sett sen augusti.
Det första hon sa när hon såg mig var att jag hade blivit smal.
Fattar inte hur hon kunde se det.
Jag har typ gått ner två kilo allt som allt sen vi sågs sist.
Fast jag kanske har byggt mycket muskler...
Jag vet inte, jag har inte mätt mig på ett tag...
Jaja.
Skriver en sväng imorgon.
Ett sista inlägg innan jag åker.
Sen hör ni inget av mig föräns efter nyår.
Då kommer jag vara bruuun!
Sen fattas det bara att bli smal...
Onsdag 12 dec 2oo7
Morgonvikt: 63.0 kg
Aktuellt BMI: 23.7
Kvällsvikt: N/A
Frukost: inget
Lunch: N/A
Mellanmål: N/A
Middag: N/A
7 dagar utan hetsätning
Träning:
10:28
Det här kommer att bli en dålig dag.
Eller snarare, det är en dålig dag.
Jag har sjukanmält mig från skolan så jag ska slippa den i alla fall, men hey, jag är ju lix här så jag funderar på att vandra runt lite grann. Bara för att...
Jag ska nog göra det.
Kanske sätta mig och se en film sen eller nått...
Det är julbord idag på skolan.
Helvete heller att jag ska äta nått...
Bara låt mig va...
Idag måste jag få vara ensam.
Imorgon kan jag vara den jag var igår, men idag måste jag få vara mig själv.
Rapporterar hur det går...
Aktuellt BMI: 23.7
Kvällsvikt: N/A
Frukost: inget
Lunch: N/A
Mellanmål: N/A
Middag: N/A
7 dagar utan hetsätning
Träning:
10:28
Det här kommer att bli en dålig dag.
Eller snarare, det är en dålig dag.
Jag har sjukanmält mig från skolan så jag ska slippa den i alla fall, men hey, jag är ju lix här så jag funderar på att vandra runt lite grann. Bara för att...
Jag ska nog göra det.
Kanske sätta mig och se en film sen eller nått...
Det är julbord idag på skolan.
Helvete heller att jag ska äta nått...
Bara låt mig va...
Idag måste jag få vara ensam.
Imorgon kan jag vara den jag var igår, men idag måste jag få vara mig själv.
Rapporterar hur det går...
Det hemska
Imorgon kl. 23.00 är det exakt två år sedan.
Det kommer att bli en förjävlig dag.
Nu ska jag vara stark och berätta varför.
Namn på personer och dyl. är ändrade för att skydda övrigas identitet.
Prolog:
När jag var ungefär 13-14 år började jag umgås med en tjej vid namn Sanna.
Först var det en lite trevande vänskap, men den utvecklades snart till något unikt.
Vi kompletterade varandra. Vi var som tvillingar. Vi tänkte på samma sätt, avslutade varandras meningar etc.
Med henne kunde jag göra saker som jag aldrig trodde att jag skulle klara.
Oavsett vad som hände så fanns hon alltid där för mig och vice versa.
Jag är ett år äldre än henne och gick andra året på gymnasiet när hon gick första. Naturligtvis gick vi på samma skola.
Jag hade flyttat till lägenhet och hon bodde på elevhem på skolan.
Dagen då det hemska hände...
Dagen före lucia för två år sedan hade vi precis haft en dansuppvisning.
Den var enormt uppskattad.
Alla tyckte att vi var superduktiga och vi fick mängder med beröm.
Ingen såg dock vad som skedde under ytan.
Jag vill tro att det var spontant, men i mitt undermedvetna så vet jag att jag planerade det.
Jag hade varit sjukskriven veckan före, men jag ville promt tillbaka till skolan den här veckan för att kunna slutföra dansen.
Det var en onsdag.
Sanna övertalade mig att sova över hos henne.
Jag visste inte om jag ville, men så blev det tillslut.
Det förändrade ingenting.
Det förändrade allt.
Strax före elva på kvällen gick jag in på toan.
Jag hade druckit lite alkohol tidigare, inte mycket, men dock druckit.
Väl inne på toan så tog demonerna över mig.
Jag svalde tabletter och skar mig om vart annat.
Jag skar och skar.
Jag vet inte hur många tabletter jag svalde, men långt över 40 smärtstillande och några andra. Jag tror inte ens att jag vet vad det var, jag bara svalde det som fanns till hands.
Jag skar mig på armarna, jag skar mig på benen. Jag skar djupt, jag rispade, jag gjorde allt.
Jag grät.
Strax efter elva knackade Sanna på dörren och frågade hur jag mådde.
Jag kunde inte svara henne.
Jag kollade på golvet och såg allt blod, men jag orkade inte bry mig.
Sanna lyckades på något underligt sätt få upp låset.
Jag vet inte vad hon tänkte när hon såg mig, det berättade hon aldrig, och jag fick aldrig chansen att fråga.
Efter att Sanna hittade mig har jag bara luddiga bilder av vad om hände.
Hon tryckte en handduk mot handleden där såren var som djupast.
Sedan såg hon förpackningarna med tabletter. Eller rättare sagt, dom tomma förpackningarna.
Jag tror hon blev rädd, riktigt rädd.
Jag tror hon frågade vad jag hade gjort, kanske skrek hon... Jag minns inte....
Hon bad mig trycka med handduken mot såren medans hon ringde ambulans.
När jag inte regerade tog hon tag i min hand och tryckte den mot handduken.
Medans hon pratade i telefonen tog jag bort handduken från armen.
Den var full av blod.
Det fanns inget vitt kvar på den, den var helt rödfärgad.
Jag tror att jag var faschinerad av det, vilken vacker färg det var.
Det susade i huvudet.
Jag tror att Sanna sa något åt mig, men det susade för mycket. Jag hörde ingenting.
Jag såg på armen, på blodet som pulserade från såren och över armen ner mot golvet.
Sedan blev allting svart.
Jag dog den kvällen.
Jag vaknade upp över ett dygn senare på IVA.
Jag hade fått hjärtstillestånd i samma ögonblick som jag anlände till sjukhuset.
Efter magpumpning och hjärtmassage och fan vet allt så var jag dock stabil.
Men jag hade redan dött.
Eller rättare sagt, mitt förra jag dog.
Nu var det någon ny i min kropp.
Jag var någon annan, men fortfarande samma.
Det var nu det hemska började.
Efter några månaders sjukskrivning och samtalskontakt med PBU så mådde jag förmodligen sämre än någonsin.
Jag hade ingen ork kvar.
Jag sov flera dagar i sträck och orkade knappt göra något när jag var vaken.
Pga. min brist på energi så var jag tvungen att sälja min älskade häst.
Hon förtjänade bättre.
Hon har det bra nu, men jag saknar henne.
Men det var nu jag fick ta den största smällen av dom alla.
Sanna, som hade gjort allt för mig.
Hon hade fått mig att lova att aldrig mer skära mig.
Hon hade fått mig att faktiskt försöka leva.
Just då betydde hon allt för mig.
Jag hade kunnat dö för henne.
Jag hade kunnat leva för henne.
Jag hade gjort allt hon bad mig om.
Hon var nu det enda som höll mig vid liv.
Och hon lämnade mig.
Hon hade inte ens mage att se mig i ögonen och säga sanningen.
Plötsligt var hon bara borta.
Jag ser henne nästan varje dag nu.
Vi går på samma skola.
Vi pratar inte med varandra.
Vi låtsas inte se varandra.
Hon fick mig att leva, men om det här är att leva, varför lät hon mig då inte dö?
Tårarna bara rinner.
Jag känner mig helt vilsen.
Jag vill ta något vasst, vad som helst och bara skära.
Skära, sticka, bränna, rispa, vad som helst, bara det känns!
Smärta är det enda som är på riktigt.
Det är det enda som är sant.
Varför ska man neka saningen och välkomna lögnerna?
Jag gav ett löfte, men om jag inte existerar för henne, betyder då vårat löfte något?
Jag vet inte.
Jag vet ingenting.
Det finns mycket mer att berätt om vad som hände.
Det här är bara en sammanfattning.
Jag orkar inte gå in på detaljer som känslor och skit just nu.
Då finns risken att jag gör det igen.
Det får inte hända.
Eller?
Jag vet inte...
Det kommer att bli en förjävlig dag.
Nu ska jag vara stark och berätta varför.
Namn på personer och dyl. är ändrade för att skydda övrigas identitet.
Prolog:
När jag var ungefär 13-14 år började jag umgås med en tjej vid namn Sanna.
Först var det en lite trevande vänskap, men den utvecklades snart till något unikt.
Vi kompletterade varandra. Vi var som tvillingar. Vi tänkte på samma sätt, avslutade varandras meningar etc.
Med henne kunde jag göra saker som jag aldrig trodde att jag skulle klara.
Oavsett vad som hände så fanns hon alltid där för mig och vice versa.
Jag är ett år äldre än henne och gick andra året på gymnasiet när hon gick första. Naturligtvis gick vi på samma skola.
Jag hade flyttat till lägenhet och hon bodde på elevhem på skolan.
Dagen då det hemska hände...
Dagen före lucia för två år sedan hade vi precis haft en dansuppvisning.
Den var enormt uppskattad.
Alla tyckte att vi var superduktiga och vi fick mängder med beröm.
Ingen såg dock vad som skedde under ytan.
Jag vill tro att det var spontant, men i mitt undermedvetna så vet jag att jag planerade det.
Jag hade varit sjukskriven veckan före, men jag ville promt tillbaka till skolan den här veckan för att kunna slutföra dansen.
Det var en onsdag.
Sanna övertalade mig att sova över hos henne.
Jag visste inte om jag ville, men så blev det tillslut.
Det förändrade ingenting.
Det förändrade allt.
Strax före elva på kvällen gick jag in på toan.
Jag hade druckit lite alkohol tidigare, inte mycket, men dock druckit.
Väl inne på toan så tog demonerna över mig.
Jag svalde tabletter och skar mig om vart annat.
Jag skar och skar.
Jag vet inte hur många tabletter jag svalde, men långt över 40 smärtstillande och några andra. Jag tror inte ens att jag vet vad det var, jag bara svalde det som fanns till hands.
Jag skar mig på armarna, jag skar mig på benen. Jag skar djupt, jag rispade, jag gjorde allt.
Jag grät.
Strax efter elva knackade Sanna på dörren och frågade hur jag mådde.
Jag kunde inte svara henne.
Jag kollade på golvet och såg allt blod, men jag orkade inte bry mig.
Sanna lyckades på något underligt sätt få upp låset.
Jag vet inte vad hon tänkte när hon såg mig, det berättade hon aldrig, och jag fick aldrig chansen att fråga.
Efter att Sanna hittade mig har jag bara luddiga bilder av vad om hände.
Hon tryckte en handduk mot handleden där såren var som djupast.
Sedan såg hon förpackningarna med tabletter. Eller rättare sagt, dom tomma förpackningarna.
Jag tror hon blev rädd, riktigt rädd.
Jag tror hon frågade vad jag hade gjort, kanske skrek hon... Jag minns inte....
Hon bad mig trycka med handduken mot såren medans hon ringde ambulans.
När jag inte regerade tog hon tag i min hand och tryckte den mot handduken.
Medans hon pratade i telefonen tog jag bort handduken från armen.
Den var full av blod.
Det fanns inget vitt kvar på den, den var helt rödfärgad.
Jag tror att jag var faschinerad av det, vilken vacker färg det var.
Det susade i huvudet.
Jag tror att Sanna sa något åt mig, men det susade för mycket. Jag hörde ingenting.
Jag såg på armen, på blodet som pulserade från såren och över armen ner mot golvet.
Sedan blev allting svart.
Jag dog den kvällen.
Jag vaknade upp över ett dygn senare på IVA.
Jag hade fått hjärtstillestånd i samma ögonblick som jag anlände till sjukhuset.
Efter magpumpning och hjärtmassage och fan vet allt så var jag dock stabil.
Men jag hade redan dött.
Eller rättare sagt, mitt förra jag dog.
Nu var det någon ny i min kropp.
Jag var någon annan, men fortfarande samma.
Det var nu det hemska började.
Efter några månaders sjukskrivning och samtalskontakt med PBU så mådde jag förmodligen sämre än någonsin.
Jag hade ingen ork kvar.
Jag sov flera dagar i sträck och orkade knappt göra något när jag var vaken.
Pga. min brist på energi så var jag tvungen att sälja min älskade häst.
Hon förtjänade bättre.
Hon har det bra nu, men jag saknar henne.
Men det var nu jag fick ta den största smällen av dom alla.
Sanna, som hade gjort allt för mig.
Hon hade fått mig att lova att aldrig mer skära mig.
Hon hade fått mig att faktiskt försöka leva.
Just då betydde hon allt för mig.
Jag hade kunnat dö för henne.
Jag hade kunnat leva för henne.
Jag hade gjort allt hon bad mig om.
Hon var nu det enda som höll mig vid liv.
Och hon lämnade mig.
Hon hade inte ens mage att se mig i ögonen och säga sanningen.
Plötsligt var hon bara borta.
Jag ser henne nästan varje dag nu.
Vi går på samma skola.
Vi pratar inte med varandra.
Vi låtsas inte se varandra.
Hon fick mig att leva, men om det här är att leva, varför lät hon mig då inte dö?
Tårarna bara rinner.
Jag känner mig helt vilsen.
Jag vill ta något vasst, vad som helst och bara skära.
Skära, sticka, bränna, rispa, vad som helst, bara det känns!
Smärta är det enda som är på riktigt.
Det är det enda som är sant.
Varför ska man neka saningen och välkomna lögnerna?
Jag gav ett löfte, men om jag inte existerar för henne, betyder då vårat löfte något?
Jag vet inte.
Jag vet ingenting.
Det finns mycket mer att berätt om vad som hände.
Det här är bara en sammanfattning.
Jag orkar inte gå in på detaljer som känslor och skit just nu.
Då finns risken att jag gör det igen.
Det får inte hända.
Eller?
Jag vet inte...
Tisdag 11 dec 2oo7
Morgonvikt: 62.9 kg
Aktuellt BMI: 23.7
Kvällsvikt: 63.0 kg
Frukost: 1 glas vatten, 40 mg Fluoxetin
Lunch: Sallad m. bönor och kikärtor (200 kcal)
Mellanmål: Två smörgåsar (200 kcal)
Middag: Massor av äckel (1000 kcal?)
6 dagar utan hetsätning
Träning:
09:01
Shit alltså.
Igår var det nära.
N kom på att hon inte orkade laga mat själv, så hon gjorde mig sällskap upp till matsalen.
Jag höll fan på att svimma när jag kom dit.
Ungsgratinerad korv och potatis!
Det är typ grädde och fett och fan vet allt.
Åt visserligen lite, men det är ju fullproppat med kalorier.
Sen kändes det som att dagen ändå var förstörd.
Fattar inte hur jag kunde göra det, men jag gick till kiosken och köpte godis.
Hann stoppa i mig några chokladbitar innan jag insåg vad jag höll på att göra.
Kastade resten av godiset och drog med mig N till idrottshallen istället.
Där tränade vi lite gymnastik i ungefär en timme.
Skönt, men jag trodde på allvar att jag skulle ha gått upp till idag.
Men vad visar vågen?
Jo att jag har gått NER fyra hg!
Hur fan gick det till?
Jaja, hade sovmorgon idag så jag skippade frukosten.
Sen får vi se hur det blir med lunchen.
Har mördande ont i kroppen idag.
Gjorde några misslyckade rondater och landade helt fel.
Kommer nog att ha vackra blåmärken att visa upp när vi far utomlands.
På onsdag är det precis två år sedan det hemska hände.
Ska försöka samla lite kraft så jag orkar skriva här vad som hände.
Det får bli mitt avsked för i år, för på torsdag åker jag ner till stockholm, och sedan vidare till thailand.
Sen är jag inte tillbaka föräns efter nyår.
Kommer att fortsätta skriva bloggen, oroa er inte.
Men jag kommer inte ha internet på ett par veckor, så ni vet varför det är lite fattigt med inlägg här.
I alla fall.
Nu ska jag skutta in i duschen.
Vi hörs!
23:43
Nu börjar jag bli orolig.
Jag mår dåligt.
Inte bara för att jag har ätit helt fel. Vågen visar fortfarande inte för mycket, så jag orkar inte oroa mig för den.
Men det som hände för två år sedan.
Jag ska skriva vad som hände.
Om jag så ska sitta vaken och grina hela natten så ska jag berätta.
Jag måste.
För min skull.
Jag tror inte att jag kommer att klara onsdagen.
Jag räknade fel tidigare.
Det är nu imorgon som tvåårsdagen är.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag kommer att vara på nästan samma plats, vid exakt samma tid under nästan exakt samma omständigheter.
Det har gått två år, och jag mår inte ett dugg bättre.
Jag är en erfarenhet klokare, det är det enda som hindrar mig från att göra det igen, men i övrigt står jag kvar på samma plats.
Vad ska jag ta mig till?
Aktuellt BMI: 23.7
Kvällsvikt: 63.0 kg
Frukost: 1 glas vatten, 40 mg Fluoxetin
Lunch: Sallad m. bönor och kikärtor (200 kcal)
Mellanmål: Två smörgåsar (200 kcal)
Middag: Massor av äckel (1000 kcal?)
6 dagar utan hetsätning
Träning:
09:01
Shit alltså.
Igår var det nära.
N kom på att hon inte orkade laga mat själv, så hon gjorde mig sällskap upp till matsalen.
Jag höll fan på att svimma när jag kom dit.
Ungsgratinerad korv och potatis!
Det är typ grädde och fett och fan vet allt.
Åt visserligen lite, men det är ju fullproppat med kalorier.
Sen kändes det som att dagen ändå var förstörd.
Fattar inte hur jag kunde göra det, men jag gick till kiosken och köpte godis.
Hann stoppa i mig några chokladbitar innan jag insåg vad jag höll på att göra.
Kastade resten av godiset och drog med mig N till idrottshallen istället.
Där tränade vi lite gymnastik i ungefär en timme.
Skönt, men jag trodde på allvar att jag skulle ha gått upp till idag.
Men vad visar vågen?
Jo att jag har gått NER fyra hg!
Hur fan gick det till?
Jaja, hade sovmorgon idag så jag skippade frukosten.
Sen får vi se hur det blir med lunchen.
Har mördande ont i kroppen idag.
Gjorde några misslyckade rondater och landade helt fel.
Kommer nog att ha vackra blåmärken att visa upp när vi far utomlands.
På onsdag är det precis två år sedan det hemska hände.
Ska försöka samla lite kraft så jag orkar skriva här vad som hände.
Det får bli mitt avsked för i år, för på torsdag åker jag ner till stockholm, och sedan vidare till thailand.
Sen är jag inte tillbaka föräns efter nyår.
Kommer att fortsätta skriva bloggen, oroa er inte.
Men jag kommer inte ha internet på ett par veckor, så ni vet varför det är lite fattigt med inlägg här.
I alla fall.
Nu ska jag skutta in i duschen.
Vi hörs!
23:43
Nu börjar jag bli orolig.
Jag mår dåligt.
Inte bara för att jag har ätit helt fel. Vågen visar fortfarande inte för mycket, så jag orkar inte oroa mig för den.
Men det som hände för två år sedan.
Jag ska skriva vad som hände.
Om jag så ska sitta vaken och grina hela natten så ska jag berätta.
Jag måste.
För min skull.
Jag tror inte att jag kommer att klara onsdagen.
Jag räknade fel tidigare.
Det är nu imorgon som tvåårsdagen är.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag kommer att vara på nästan samma plats, vid exakt samma tid under nästan exakt samma omständigheter.
Det har gått två år, och jag mår inte ett dugg bättre.
Jag är en erfarenhet klokare, det är det enda som hindrar mig från att göra det igen, men i övrigt står jag kvar på samma plats.
Vad ska jag ta mig till?
Måndag 10 dec 2oo7
Morgonvikt: 63.3 kg
Aktuellt BMI: 23.8
Kvällsvikt: N/A
Frukost: 1 kopp te, en liten tugga smörgås, en gurkskiva, en dl jouice (ca 50 kcal)
Lunch: En morot (40 kcal?)
Mellanmål: inget
Middag: Ungsgratinerad korv och potatis, godis (1000 kcal?)
5 dagar utan hetsätning
Träning:
Promenad 30 min (- 100 kcal)
13:09
Argh!
Jag blir galen!
Visar vågen 63.3 imorgon så skjuter jag nån.
På allvar.
Det här är fan inte roligt längre.
Suck.
Åsså har N flyttat in i elevhemmet nu oxå.
Visst, jättekul med en kompis, men det betyder även att hon kommer att se vad jag äter (och inte äter) konstant.
Klarade mig bra på frukosten i alla fall.
Sa bara att jag mår illa av att äta frukost.
Bra, då behöver jag aldrig mer äta frukost.
Sen hade jag samtal på psyk, så jag sa att jag skulle käka lunch på MAX.
Ha! Eller hur.
Fast dom gick på det.
Sen berättade N att hon bara har halvpension (dvs hon äter inte middag på skolan), tack gode gud!
Då kan jag smita in i datasalen eller nått sånt istället för att äta.
Underbart!
Fast det blev lite pinsamt när jag var på psyk.
Har suttit och gnällt i en evighet om hur duktig jag är på att äta bra och rätt och allt sånt skit och nu när jag är där så knorrar magen konstant.
Trovärdigt!
Jaja, hon nämnde i alla fall inget om det.
Men nu ska jag tona håret.
Skriver lite mer när jag har satt in färgen...
13:42
Helnormalt att sitta och tona håret på en håla.
Eller, knappt håla.
Börjar nästa lektion om en halvtimme.
Grattis.
Tur att färgen bara ska sitta i 20 min. Annars hade det blivit lite knepigt.
Men fatta vilket helvete det var att färga.
Händerna bara skakar.
Vill skrika åt dom att sluta.
Jag åt ju massor igår, då ska dom hålla sig lugna idag.
Dessutom åt jag ju en morot. Så nu är mätt.
Ändå slutar dom inte skaka.
Fan.
Insåg just att jag snart inte har hetsätit på en vecka.
Helt otroligt.
Det var flera månader sedan det hände.
Man känner sig så bra när man lyckas hålla sig till en strikt diet.
Då dämpas ångesten.
Det känns mindre tomt att ligga vaken halva natten när man hör hur magen kurrar.
Jag är nog lite sjuk i huvet ändå...
Söndag 9 dec 2oo7
Morgonvikt: 63.3 kg
Aktuellt BMI: 23.8
Kvällsvikt: 63.3 kg
Frukost: 40 mg Fluoxetin
Lunch: Pastasallad m. räkor (500 kcal?)
Mellanmål: inget
Middag: inget
4 dagar utan hetsätning
Träning:
3 timmar dans, gymnastik och styrka ( - 600 kcal?)
08:55
Suck.
Tränade som en gris och åt som en myra, och fortfarande samma vikt.
Det är precis sånt här som triggar hetsätningar.
Men jag ska inte förstöra allt nu.
Det får jag inte.
Det hinner jag föresten inte.
Sitter och väntar på skjuts till träningen.
Får lyxigt nog skjuts både dit och tillbaka = ingen buss!
Härligt.
Alltså kan jag bara äta det som finns till hands.
Dvs. räksallad och två äpplen.
Och Coca Cola Zero.
Tog 40 mg fluoxetin i morse igen.
Känns som att jag vill fortsätta med den dosen.
Kanske höja till 50, fast vi får se.
Måste nog prata med läkaren om det oxå...
Känner mig lite frustrerad...
Om jag inte gick ner nånting från igår, så borde jag ju inte gå ner nånting till imorgon heller.
För idag ska vi bara träna typ tre timmar, plus att det blir mindre promenad.
Det är snorhalt och blött ute så man går inte direkt ut bara för skojs skull....
Fast vi får se, vikten kanske bara sitter lite segt.
Det borde gå neråt snart igen.
14:45
Fan alltså.
Hade med mig en räksallad till lunch, trodde jag.
Gissa om jag höll på att svimma när jag såg att halva "salladen" bestod av PASTA!
Fy fan!
Och tränaren var på mig som en hök för att se till att jag åt ordentligt.
Åt inte allt visserligen, men alla gånger att jag har fått i mig 500 kcal. Minst.
Usch.
Och dessutom tränade vi inte lika mycket idag efter som att alla var lite trötta och slitna.
Suck.
Aldrig i helvete att jag har gått ner till imorgon.
Kommer säkert ha gått upp...
Inte bra!
För någon vecka sen så satt jag och gjorde ett viktschema.
Varje måndag har jag skrivit in en maxvikt, och jag får inte under några omständigheter väga över den maxvikten.
62 kg står det för imorgon....
Fan!
Jag kan inte gå ner 1.3 kg på en dag, det är omöjligt.
Spec. när man har ätit som en gris som jag...
Ångest.
Tur att det är så långt till affären.
Annars hade jag nog suttit och hetsätit vid det här laget.
Tänkte gå en promenad, men sen kom jag på att jag oundvikligen skulle hamna på ICA med en massa skräpmat i korgen, så jag ändrade mig.
Visst, jag förbränner mindre, men bättre än att hetsa i alla fall...
18:17
Blir absolut ingen mer mat idag.
Ställde mig faktiskt på vågen efter att ha hoppat ut ur duschen och tjoff!
63.3 kg
Den kanske har hakat upp sig?
Fast jag har i alla fall inte gått upp i vikt.
Och normalt brukar jag "gå ner" runt fyra hg under natten.
Lite sjukt, jag vet, men så är det bara.
Ska allvarligt fundera på att köpa en ny våg efter nyår.
Om jag har kvar nå pengar då.
Jag börjar känna mig lite less...
Är alldeles mör i kroppen och sitter ensam på elevhemmet med en trasig DVD.
Kul.
Not.
Nu får det fan ta och komma nån.
Själv får man väl plugga under tiden...
Tråkigt!
Aktuellt BMI: 23.8
Kvällsvikt: 63.3 kg
Frukost: 40 mg Fluoxetin
Lunch: Pastasallad m. räkor (500 kcal?)
Mellanmål: inget
Middag: inget
4 dagar utan hetsätning
Träning:
3 timmar dans, gymnastik och styrka ( - 600 kcal?)
08:55
Suck.
Tränade som en gris och åt som en myra, och fortfarande samma vikt.
Det är precis sånt här som triggar hetsätningar.
Men jag ska inte förstöra allt nu.
Det får jag inte.
Det hinner jag föresten inte.
Sitter och väntar på skjuts till träningen.
Får lyxigt nog skjuts både dit och tillbaka = ingen buss!
Härligt.
Alltså kan jag bara äta det som finns till hands.
Dvs. räksallad och två äpplen.
Och Coca Cola Zero.
Tog 40 mg fluoxetin i morse igen.
Känns som att jag vill fortsätta med den dosen.
Kanske höja till 50, fast vi får se.
Måste nog prata med läkaren om det oxå...
Känner mig lite frustrerad...
Om jag inte gick ner nånting från igår, så borde jag ju inte gå ner nånting till imorgon heller.
För idag ska vi bara träna typ tre timmar, plus att det blir mindre promenad.
Det är snorhalt och blött ute så man går inte direkt ut bara för skojs skull....
Fast vi får se, vikten kanske bara sitter lite segt.
Det borde gå neråt snart igen.
14:45
Fan alltså.
Hade med mig en räksallad till lunch, trodde jag.
Gissa om jag höll på att svimma när jag såg att halva "salladen" bestod av PASTA!
Fy fan!
Och tränaren var på mig som en hök för att se till att jag åt ordentligt.
Åt inte allt visserligen, men alla gånger att jag har fått i mig 500 kcal. Minst.
Usch.
Och dessutom tränade vi inte lika mycket idag efter som att alla var lite trötta och slitna.
Suck.
Aldrig i helvete att jag har gått ner till imorgon.
Kommer säkert ha gått upp...
Inte bra!
För någon vecka sen så satt jag och gjorde ett viktschema.
Varje måndag har jag skrivit in en maxvikt, och jag får inte under några omständigheter väga över den maxvikten.
62 kg står det för imorgon....
Fan!
Jag kan inte gå ner 1.3 kg på en dag, det är omöjligt.
Spec. när man har ätit som en gris som jag...
Ångest.
Tur att det är så långt till affären.
Annars hade jag nog suttit och hetsätit vid det här laget.
Tänkte gå en promenad, men sen kom jag på att jag oundvikligen skulle hamna på ICA med en massa skräpmat i korgen, så jag ändrade mig.
Visst, jag förbränner mindre, men bättre än att hetsa i alla fall...
18:17
Blir absolut ingen mer mat idag.
Ställde mig faktiskt på vågen efter att ha hoppat ut ur duschen och tjoff!
63.3 kg
Den kanske har hakat upp sig?
Fast jag har i alla fall inte gått upp i vikt.
Och normalt brukar jag "gå ner" runt fyra hg under natten.
Lite sjukt, jag vet, men så är det bara.
Ska allvarligt fundera på att köpa en ny våg efter nyår.
Om jag har kvar nå pengar då.
Jag börjar känna mig lite less...
Är alldeles mör i kroppen och sitter ensam på elevhemmet med en trasig DVD.
Kul.
Not.
Nu får det fan ta och komma nån.
Själv får man väl plugga under tiden...
Tråkigt!
Lördag 8 dec 2oo7
Morgonvikt: 63.3 kg
Aktuellt BMI: 23.8
Kvällsvikt: N/A
Frukost: inget
Lunch: Falafel, bulgur, sallad (200 kcal)
Mellanmål: Ett äpple (60 kcal)
Middag: inget
3 dagar utan hetsätning
Träning:
4 timmar gymnastik, dans och styrka (- 800 kcal?)
1 timme promenad (- 200 kcal)
17:35
Kände mig mindre fet imorse, så jag vågade ställa mig på vågen.
63.3 kg
Fortfarande fet, men hey, efter en vecka hemma så hade det kunna vara värre...
Har haft intensivträning idag. Fyra timmar.
Om man snittar på att man förbränner 200 i timmen plus promenaden, så har jag förbrännt 1000 kcal!
Känns lite overkligt...
Har förmodligen räknat fel.
Fast jag har i alla fall förbrännt det lilla jag har ätit idag.
Det blev lite skräckscenario när vi skulle äta lunch.
Tränaren gjorde det jäkligt klart för oss att man skulle äta upp ALL mat man hade med sig.
Shit tänkte jag, hade ju köpt en färdiglunch och den innehöll 380 kcal.
Aldrig i helvete att jag stoppar i mig nästan 400 kcal på en måltid!
Fast jag åt mest bara grönsaker och lite bulgur och typ tre falaflar.
Lämnade resten, vilket var typ hälften.
Tränaren blev lite kinkig på mig, men jag skyllde bara på att det var sås på det som var kvar, och såsen innehöll mjölk, och eftersom att jag är allergisk mot mjölk så kan hon inte tvinga mig att äta den.
Phu!
Fast jag räknade i runda släng att jag ändå fick i mig typ 200 kcal.
Sen åt jag ett äpple på fruktstunden.
Så allt som allt ligger jag på 260 kcal.
Känner mig rätt nöjd.
Fast jag slängde i mig 40 mg fluoxetin i morse.
Tror det gjorde sitt.
Har inte varit det minsta hungrig på hela dagen.
Inte ens sugen på mat, eller godis.
Var inne på två affärer för att hitta vegetarisk färdigmat som inte innehöll en massa kalorier eller mjölk. Och säg den affär som inte har godis vid kassorna?
Det hör även till saken att jag är extremt sockerberoende.
Får abstinens efter ca 24 h.
Det är ganska illa.
Fast nu har jag inte ätit godis på ngåra dagar.
Och inte känner jag något behov av det heller.
All ära åt fluoxetin!!
Aktuellt BMI: 23.8
Kvällsvikt: N/A
Frukost: inget
Lunch: Falafel, bulgur, sallad (200 kcal)
Mellanmål: Ett äpple (60 kcal)
Middag: inget
3 dagar utan hetsätning
Träning:
4 timmar gymnastik, dans och styrka (- 800 kcal?)
1 timme promenad (- 200 kcal)
17:35
Kände mig mindre fet imorse, så jag vågade ställa mig på vågen.
63.3 kg
Fortfarande fet, men hey, efter en vecka hemma så hade det kunna vara värre...
Har haft intensivträning idag. Fyra timmar.
Om man snittar på att man förbränner 200 i timmen plus promenaden, så har jag förbrännt 1000 kcal!
Känns lite overkligt...
Har förmodligen räknat fel.
Fast jag har i alla fall förbrännt det lilla jag har ätit idag.
Det blev lite skräckscenario när vi skulle äta lunch.
Tränaren gjorde det jäkligt klart för oss att man skulle äta upp ALL mat man hade med sig.
Shit tänkte jag, hade ju köpt en färdiglunch och den innehöll 380 kcal.
Aldrig i helvete att jag stoppar i mig nästan 400 kcal på en måltid!
Fast jag åt mest bara grönsaker och lite bulgur och typ tre falaflar.
Lämnade resten, vilket var typ hälften.
Tränaren blev lite kinkig på mig, men jag skyllde bara på att det var sås på det som var kvar, och såsen innehöll mjölk, och eftersom att jag är allergisk mot mjölk så kan hon inte tvinga mig att äta den.
Phu!
Fast jag räknade i runda släng att jag ändå fick i mig typ 200 kcal.
Sen åt jag ett äpple på fruktstunden.
Så allt som allt ligger jag på 260 kcal.
Känner mig rätt nöjd.
Fast jag slängde i mig 40 mg fluoxetin i morse.
Tror det gjorde sitt.
Har inte varit det minsta hungrig på hela dagen.
Inte ens sugen på mat, eller godis.
Var inne på två affärer för att hitta vegetarisk färdigmat som inte innehöll en massa kalorier eller mjölk. Och säg den affär som inte har godis vid kassorna?
Det hör även till saken att jag är extremt sockerberoende.
Får abstinens efter ca 24 h.
Det är ganska illa.
Fast nu har jag inte ätit godis på ngåra dagar.
Och inte känner jag något behov av det heller.
All ära åt fluoxetin!!
Fredag 7 nov 2oo7
Morgonvikt: ---
Aktuellt BMI: ---
Kvällsvikt: ---
Frukost: 1 (halvt) glas jouice (50 kcal?)
Lunch: Sallad (ca 50 kcal)
Mellanmål: 1 litet äpple (ca 60 kcal)
Middag: N/A
2 dagar utan att hetsäta
Träning:
Prom. ca 40 min (- 150 kcal)
17:22
En rätt bra dag,
Lite stolt över att jag har lyckats äta lite och ofta istället för att tömma kylskåpet halv tio på kvällen.
Är kvar på elevhemmet under helgen, och där finns det ingen mat att äta.
Har handlat lite frysta jordgubbar som jag ska ha till middag.
Lite lyxigt känns det allt.
Blev ingen morgonvikt idag.
Kände mig så hiskeligt tjock och ful.
Gick inte i närheten av varken vågen eller spegeln alls.
Har ökat fluoxetinet till 30 mg.
Läkaren har dessutom skrivit ut ett paket på 100 tabletter och som om inte det var nog så har jag två uttagningar på det receptet!
Alltså 200 tabletter!
Fan alltså, därmed har jag friheten att exprimentera lite själv hur mycket jag behöver.
Ska visserligen öka succesivt, men upp till 40-50 mg ska jag i alla fall, känner redan nu att 30 är alldeles för lite.
Roligt nog så har jag mördande ont i mina axlar.
Träningsvärk i benen och rumpan, visst, men ont i axlarna....
Dessutom har jag inget smärtstillande.
Livet är tragiskt.
Jaja.
Ingen hetsätning på två dagar, och det ska fan inte bli det på flera veckor heller!
Nu är jag less, man njuter ju inte ens av maten när man hetsäter, inte för att jag njuter av den annars heller, men vad är poängen lixom?
Bara min sjuka hjärna som har dumma idéer.
Äsch, nu spårade jag ur lite.
Ska spendera resten av kvällen med att lägga pussel och se på Sagan om Konungens Återkomst (förlängda versionen).
Under tiden ska jag smaska på mina jordgubbar.
Aktuellt BMI: ---
Kvällsvikt: ---
Frukost: 1 (halvt) glas jouice (50 kcal?)
Lunch: Sallad (ca 50 kcal)
Mellanmål: 1 litet äpple (ca 60 kcal)
Middag: N/A
2 dagar utan att hetsäta
Träning:
Prom. ca 40 min (- 150 kcal)
17:22
En rätt bra dag,
Lite stolt över att jag har lyckats äta lite och ofta istället för att tömma kylskåpet halv tio på kvällen.
Är kvar på elevhemmet under helgen, och där finns det ingen mat att äta.
Har handlat lite frysta jordgubbar som jag ska ha till middag.
Lite lyxigt känns det allt.
Blev ingen morgonvikt idag.
Kände mig så hiskeligt tjock och ful.
Gick inte i närheten av varken vågen eller spegeln alls.
Har ökat fluoxetinet till 30 mg.
Läkaren har dessutom skrivit ut ett paket på 100 tabletter och som om inte det var nog så har jag två uttagningar på det receptet!
Alltså 200 tabletter!
Fan alltså, därmed har jag friheten att exprimentera lite själv hur mycket jag behöver.
Ska visserligen öka succesivt, men upp till 40-50 mg ska jag i alla fall, känner redan nu att 30 är alldeles för lite.
Roligt nog så har jag mördande ont i mina axlar.
Träningsvärk i benen och rumpan, visst, men ont i axlarna....
Dessutom har jag inget smärtstillande.
Livet är tragiskt.
Jaja.
Ingen hetsätning på två dagar, och det ska fan inte bli det på flera veckor heller!
Nu är jag less, man njuter ju inte ens av maten när man hetsäter, inte för att jag njuter av den annars heller, men vad är poängen lixom?
Bara min sjuka hjärna som har dumma idéer.
Äsch, nu spårade jag ur lite.
Ska spendera resten av kvällen med att lägga pussel och se på Sagan om Konungens Återkomst (förlängda versionen).
Under tiden ska jag smaska på mina jordgubbar.
Träning
Har inte vägt mig i morse.
Orkade helt enkelt inte.
Dessutom var mamma så snäll och väckte mig lite tidigare så vi skulle hinna äta frukost tillsammans.
Surt.
Två mjukmackor med ost, eller, en rättare sagt, smusslade en halva till hundarna och den andra halvan åkte i toaletten.
I övrigt har jag ätit två äpplen.
Vet inte varför, men min mage mår verkligen inte bra idag.
Känns som om jag har druckigt en liter mjölk ungefär (allergisk).
Ont.
Har bestämt mig för att försöka gå till frukosten imorgon.
Bara för att dricka en kopp te visserligen, kanske äta en frukt, men inget mer.
Känner bara att jag måste vänja mig vid matsalen innan alla andra kommer tillbaka och tvingar mig att äta där...
Träningen gick rätt bra idag.
H, toppen i min grupp, är så himla gullig.
I alla fall så kom jag, H och AM på en helt ny "rörelse". Den var faktiskt skitsnygg.
Vi ska arbeta vidare på den nu i helgen och se om vi kan utveckla den.
Skulle vara kul om vi har med den i programmet.
Fixade ett par rondater idag.
Mitt ena knä är totalt blåslaget efter en misslyckad rondat. Kunde inte bestämma mig och jag skulle hjula eller ronda, så det blev en kraschlandning.
Tror jag kommer att få några blåmärken på armen oxå efter några misslyckade lyft.
Har rakat benen idag.
Måste ju förbereda mig lite inför resan.
Känns helt läskigt.
Jag gror alltid fram en vinterpäls på vintern för att jag inte ska frysa så mycket, men nu är den borta, mitt i smällkalla december.
Och huden känns läskigt len. Tihi*
Jaja, ska överväga att lägga mig nu.
Annars blir det nog svårt att orka upp imorgon till frukosten...
Fast vi får se, har jag tur så kan jag ju se fram emot en hel dag utan mat, vet inte riktigt om jag vill förstöra den dagen före åtta på morgonen...
Orkade helt enkelt inte.
Dessutom var mamma så snäll och väckte mig lite tidigare så vi skulle hinna äta frukost tillsammans.
Surt.
Två mjukmackor med ost, eller, en rättare sagt, smusslade en halva till hundarna och den andra halvan åkte i toaletten.
I övrigt har jag ätit två äpplen.
Vet inte varför, men min mage mår verkligen inte bra idag.
Känns som om jag har druckigt en liter mjölk ungefär (allergisk).
Ont.
Har bestämt mig för att försöka gå till frukosten imorgon.
Bara för att dricka en kopp te visserligen, kanske äta en frukt, men inget mer.
Känner bara att jag måste vänja mig vid matsalen innan alla andra kommer tillbaka och tvingar mig att äta där...
Träningen gick rätt bra idag.
H, toppen i min grupp, är så himla gullig.
I alla fall så kom jag, H och AM på en helt ny "rörelse". Den var faktiskt skitsnygg.
Vi ska arbeta vidare på den nu i helgen och se om vi kan utveckla den.
Skulle vara kul om vi har med den i programmet.
Fixade ett par rondater idag.
Mitt ena knä är totalt blåslaget efter en misslyckad rondat. Kunde inte bestämma mig och jag skulle hjula eller ronda, så det blev en kraschlandning.
Tror jag kommer att få några blåmärken på armen oxå efter några misslyckade lyft.
Har rakat benen idag.
Måste ju förbereda mig lite inför resan.
Känns helt läskigt.
Jag gror alltid fram en vinterpäls på vintern för att jag inte ska frysa så mycket, men nu är den borta, mitt i smällkalla december.
Och huden känns läskigt len. Tihi*
Jaja, ska överväga att lägga mig nu.
Annars blir det nog svårt att orka upp imorgon till frukosten...
Fast vi får se, har jag tur så kan jag ju se fram emot en hel dag utan mat, vet inte riktigt om jag vill förstöra den dagen före åtta på morgonen...
Tack
Tack föresten för de supergulliga komentarerna!
Pärlor som ni är ovärderliga ^^
You made my day!
Pärlor som ni är ovärderliga ^^
You made my day!
Svullen mage
Men jag ser ljuset i slutet av tunneln.
Har jag riktigt tur så kanske jag slipper äta både frukost och lunch imorgon.
Har jag ännumer tur så blir det sallad till middag.
Det är nånting som jag behöver nu.
Mamma fick nått flux om att vi skulle bli vänner igen över en middag (alltså äta ute) dessutom träffade jag en kompis på lunchen som jag inte träffat på skitlänge.
Hon är några år yngre än mig (hon har precis börjat sjuan) och har det jäkligt jobbigt både hemma och på skolan. Som jag har uppfattat det så ligger hon på kanten av ätstörningar.
När jag träffade henne så var hon ute och gick på lunchrasten, jag frågade om hon hade ätit lunch och det hade hon inte.
Varför frågade jag och hon sa att hon inte hade någon att äta med.
Vet inte om hon ljög eller inte, men jag är så jävla rädd att hon ska få nått skit. Jag var ju precis i hennes ålder och gick på samma skola när jag började skippa lumcherna och promenera istället. Jag tycker så jävla mycket om den där ungen oxå, skulle hellre skjuta mig själv än att se henne få någon äs.
Drog med henne hem till mig och lagade pasta och köttfärssås. Hon åt lite tyckte jag, fast kanske helt normal för hennes storlek (hon är ganska liten).
Kändes i alla fall bra att ha sett henne äta, fast jag har grymt mycket ångest att jag åt när jag egentligen inte hade behövt.
Men hey, föregå med gott exempel, är det en giltig ursäkt?
I alla fall så har jag ätit mer idag än vad jag brukar äta på en vecka på skolan. Usch. Magen är uppsvälld som en ballong och det går vågor på fläsket...
Men som sagt.
En middag kvar, sen frihet!
Har jag riktigt tur så kanske jag slipper äta både frukost och lunch imorgon.
Har jag ännumer tur så blir det sallad till middag.
Det är nånting som jag behöver nu.
Mamma fick nått flux om att vi skulle bli vänner igen över en middag (alltså äta ute) dessutom träffade jag en kompis på lunchen som jag inte träffat på skitlänge.
Hon är några år yngre än mig (hon har precis börjat sjuan) och har det jäkligt jobbigt både hemma och på skolan. Som jag har uppfattat det så ligger hon på kanten av ätstörningar.
När jag träffade henne så var hon ute och gick på lunchrasten, jag frågade om hon hade ätit lunch och det hade hon inte.
Varför frågade jag och hon sa att hon inte hade någon att äta med.
Vet inte om hon ljög eller inte, men jag är så jävla rädd att hon ska få nått skit. Jag var ju precis i hennes ålder och gick på samma skola när jag började skippa lumcherna och promenera istället. Jag tycker så jävla mycket om den där ungen oxå, skulle hellre skjuta mig själv än att se henne få någon äs.
Drog med henne hem till mig och lagade pasta och köttfärssås. Hon åt lite tyckte jag, fast kanske helt normal för hennes storlek (hon är ganska liten).
Kändes i alla fall bra att ha sett henne äta, fast jag har grymt mycket ångest att jag åt när jag egentligen inte hade behövt.
Men hey, föregå med gott exempel, är det en giltig ursäkt?
I alla fall så har jag ätit mer idag än vad jag brukar äta på en vecka på skolan. Usch. Magen är uppsvälld som en ballong och det går vågor på fläsket...
Men som sagt.
En middag kvar, sen frihet!
-
Det är dåligt nu.
Allt går dåligt.
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till...
Bara två dagar kvar här hemma nu, sen är det åtta dagar på elevhemmet.
Han har föresten börjat ringa igen.
Jag måste verkligen byta mobilnummer.
Tur att han i alla fall inte vet att jag har flyttat...
Jag vet inte om jag orkar så mycket längre...
Men det är bara att hålla ut.
När jag kommer tillbaka till skolan så ordnar sig allt.
Då kan jag andas ut igen.
Edit
Har föresten fixat och trixat lite med bloggen, hoppas ni gillar det nya utseendet ^^
Allt går dåligt.
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till...
Bara två dagar kvar här hemma nu, sen är det åtta dagar på elevhemmet.
Han har föresten börjat ringa igen.
Jag måste verkligen byta mobilnummer.
Tur att han i alla fall inte vet att jag har flyttat...
Jag vet inte om jag orkar så mycket längre...
Men det är bara att hålla ut.
När jag kommer tillbaka till skolan så ordnar sig allt.
Då kan jag andas ut igen.
Edit
Har föresten fixat och trixat lite med bloggen, hoppas ni gillar det nya utseendet ^^
Söndag 2 dec 2oo7
Morgonvikt: 63.0 kg
Aktuellt BMI: 23.7
Kvällsvikt: N/A
Frukost: inget
Lunch: inget
Mellanmål: N/A
Middag: N/A
4 dagar utan hetsätning
Träning:
13:28
Allt är som vanligt.
Jag har gått upp i vikt av att vara hemma - som vanligt.
Jag och mamma har bråkat igen - som vanligt.
Vi befinner oss på varsin våning i huset för att slippa varandra - som vanligt.
Pappa har tagit bilen och farit till brorsan för att hjälpa honom med lägenheten och för att jaga (och lämnat hundarna hemma så mamma har ännu en anledning att vara arg) - som vanligt.
Folk tycker att jag är bortskämd, otacksam.
Dom tycker att jag som har "allt" borde gilla läget och vara glad.
Dom ser verkligen inte världen från mitt perspektiv.
Visst, jag har mycket som andra måste kämpa för, men det har inget värde för mig.
Gämför det med någon som är rik.
Dom har pengar i överflöd, kan köpa vad dom vill, men dom inser att man faktiskt inte blir lycklig av pengar, medan någon som är fattig kan se på den rika med avundsjuka och tänka att dom faktiskt skulle vara lycklig om dom hade dom pengarna.
Samma är det för mig.
Det spelar lixom ingen roll vad jag har om jag inte kan dra nytta av det.
Som när den rika redan har köpt allt som går att köpa för pengar.
Vad spelar det för roll att jag är smart och har lätt för att lära om jag inte ens klarar av att gå i skolan?
Vad spelar det för roll att jag har föräldrar som ställer upp för mig när dom skäms för mig, för min sjukdom?
Vad spelar det för roll att jag har mycket vänner när jag inte vill umgås med dom?
Vad spelar det för roll att jag aldrig drömmer mardrlmmar när jag inte ens kan sova?
Vad spelar det för roll att killar tycker att jag är snygg när jag inte klarar av att någon rör i mig?
Vad spelar det för roll att folk tycker att jag har en bra kropp om jag blir äcklad av att se mig själv i spegeln?
Folk påstår att jag är bortskämd, att jag har allt.
Med det spelar ingen roll om man har allt när man inte kan dra nytta av det.
Då är det lika bra att inte ha nånting.
Jag hatar verkligen att vara hemma.
Jag börjar alltid tänka så här när jag och mamma bråkar.
Det enda positiva med att vi bråkar är att jag inte behöver äta nånting.
Hon orkar ändå inte bry sig.
Jag fryser...
Aktuellt BMI: 23.7
Kvällsvikt: N/A
Frukost: inget
Lunch: inget
Mellanmål: N/A
Middag: N/A
4 dagar utan hetsätning
Träning:
13:28
Allt är som vanligt.
Jag har gått upp i vikt av att vara hemma - som vanligt.
Jag och mamma har bråkat igen - som vanligt.
Vi befinner oss på varsin våning i huset för att slippa varandra - som vanligt.
Pappa har tagit bilen och farit till brorsan för att hjälpa honom med lägenheten och för att jaga (och lämnat hundarna hemma så mamma har ännu en anledning att vara arg) - som vanligt.
Folk tycker att jag är bortskämd, otacksam.
Dom tycker att jag som har "allt" borde gilla läget och vara glad.
Dom ser verkligen inte världen från mitt perspektiv.
Visst, jag har mycket som andra måste kämpa för, men det har inget värde för mig.
Gämför det med någon som är rik.
Dom har pengar i överflöd, kan köpa vad dom vill, men dom inser att man faktiskt inte blir lycklig av pengar, medan någon som är fattig kan se på den rika med avundsjuka och tänka att dom faktiskt skulle vara lycklig om dom hade dom pengarna.
Samma är det för mig.
Det spelar lixom ingen roll vad jag har om jag inte kan dra nytta av det.
Som när den rika redan har köpt allt som går att köpa för pengar.
Vad spelar det för roll att jag är smart och har lätt för att lära om jag inte ens klarar av att gå i skolan?
Vad spelar det för roll att jag har föräldrar som ställer upp för mig när dom skäms för mig, för min sjukdom?
Vad spelar det för roll att jag har mycket vänner när jag inte vill umgås med dom?
Vad spelar det för roll att jag aldrig drömmer mardrlmmar när jag inte ens kan sova?
Vad spelar det för roll att killar tycker att jag är snygg när jag inte klarar av att någon rör i mig?
Vad spelar det för roll att folk tycker att jag har en bra kropp om jag blir äcklad av att se mig själv i spegeln?
Folk påstår att jag är bortskämd, att jag har allt.
Med det spelar ingen roll om man har allt när man inte kan dra nytta av det.
Då är det lika bra att inte ha nånting.
Jag hatar verkligen att vara hemma.
Jag börjar alltid tänka så här när jag och mamma bråkar.
Det enda positiva med att vi bråkar är att jag inte behöver äta nånting.
Hon orkar ändå inte bry sig.
Jag fryser...
