Nästan
Klarar inte 1000 kcal längre. Inte utan att riskera hetsätning.
Ska försöka med 800 kcal.
Snälla Julia, kör på 800 med mig, det är ju lättare om man är två...
Har tuggat i mig knappt 100 kcal till frukost, runt 150 - 200 till lunch och nu runt 200 till middag.
Alltså mindre än 500 kcal på en dag.
Sitter och försöker tugga i mig en rostad macka, men det går trögt... Kan väl räkna den på en 100 till.
Så 600 allt som allt.
För att tala klarspråk.
Jag kan inte bo hemma längre. En helg är alldeles för mycket, hur trodde jag då att jag skulle klara en hel månad?
Och nu har det knappt gått tre veckor...
För att ge ett exempel på en helt vanlig dag:
06:30 Pappa vrålar att jag måste kliva upp och gå ut med Meija (min hund) och ge henne mat bara för att han gör det med sin hund vid den tiden på morgonen. Grejjen är bara den att jag och Meija ligger båda och sover i sängen, frågan är vem som är minst sugen på att kliva upp...
08:30 Jag kliver upp och ger hunden mat, hoppar in i duschen.
09:00 Tvingar i mig frukost. Oftast blir det kikärtor eller något liknande.
09:45 Går ut med hunden i hundgården och knallar till praktiken.
12:00 Går hem på lunch. Är pappa hemma så äter jag lite av det han lagar, annars dricker jag en varma koppen eller liknande.
12:45 Tillbaka till praktiken.
18:00 Går hem. Middan färdiglagad. Idag blev det äggröra med bacon och champinjoner. Petade bort baconen och strödde på mycket sallad...
Visade mamma vad jag hade köpt åt Meija. Hon har klagat i över ett år nu att jag inte sköter hundens tänder nog bra, så jag hade köpt tandskrapa, tandkräm för hundar och en speciell hundtandborste. Samt lite annat smått och gått åt henne.
Han bara plocka fram tandborsten innan hon började klaga.
"Men hallå, 99 kr för en tandborste?! Vi har ju sånna här på jobbet!" (hon är tandhygenist)
Och "Men tandskrapan får du ju lämna tillbaka, sånna här har vi ju hemma..."
Samt "Men hundar behöver ingen tandkräm, bara man borstar tänderna morgon och kväll."
Vidare hade hon en komentar om varje sak:
Pipleksak: "Men den här kommer hon ju att tugga sönder direkt."
(Ja, vad ska jag göra åt det, annars tuggar hon ju på skor istället)
Koppel: "Köpte du inte ett lika dant som hon hade tidigare? Det här är ju inte lika snyggt."
(Nej mamma lilla, för det förra, som pappa tvingade mig att köpa, kostade över 200 spänn)
Schampo: "Har du redan slut på det förra?"
(Ja, det är därför jag har köpt ett annat som är lite drygare)
Kattmat till min kompis katter: "Men inte ska väl DU behöva köpa mat till hennes katter."
(Nej, men hon har om möjligt ännu sämre ekonomi än mig och jag tycker att henens katter borde få nått annat än torrfoder nån gång, dessutom fick jag dom faktiskt gratis)
Tuggben: "Ska du inte få henne att äta vanlig mat istället"
And so on.
Vidare när jag rostade mackan för att få i mig några sista kalorier så sa pappa: "Äter du ännu mer? Var det inte du som skulle gå ner i vikt så du tar dig i dräkten till tävlingen?"
Tack. Verkligen...
En helt vanlig dag.
Och då har jag inte tagit med det vardagliga gnabbet om 'gör den där hemtentan nu' och 'Meija sitter vid dörren, ta och gå ut med henne nu, du gör ju ändå ingenting' etc.
Men det absolut värsta är att jag inte har någonstans att ta vägen.
Alla jag känner som bor i närheten av min praktikplats bor antingen tillsammans med någon jag absolut inte vill träffa eller så har dom flyttat härifrån.
Rädda mig någon, snälla....
Ska försöka med 800 kcal.
Snälla Julia, kör på 800 med mig, det är ju lättare om man är två...
Har tuggat i mig knappt 100 kcal till frukost, runt 150 - 200 till lunch och nu runt 200 till middag.
Alltså mindre än 500 kcal på en dag.
Sitter och försöker tugga i mig en rostad macka, men det går trögt... Kan väl räkna den på en 100 till.
Så 600 allt som allt.
För att tala klarspråk.
Jag kan inte bo hemma längre. En helg är alldeles för mycket, hur trodde jag då att jag skulle klara en hel månad?
Och nu har det knappt gått tre veckor...
För att ge ett exempel på en helt vanlig dag:
06:30 Pappa vrålar att jag måste kliva upp och gå ut med Meija (min hund) och ge henne mat bara för att han gör det med sin hund vid den tiden på morgonen. Grejjen är bara den att jag och Meija ligger båda och sover i sängen, frågan är vem som är minst sugen på att kliva upp...
08:30 Jag kliver upp och ger hunden mat, hoppar in i duschen.
09:00 Tvingar i mig frukost. Oftast blir det kikärtor eller något liknande.
09:45 Går ut med hunden i hundgården och knallar till praktiken.
12:00 Går hem på lunch. Är pappa hemma så äter jag lite av det han lagar, annars dricker jag en varma koppen eller liknande.
12:45 Tillbaka till praktiken.
18:00 Går hem. Middan färdiglagad. Idag blev det äggröra med bacon och champinjoner. Petade bort baconen och strödde på mycket sallad...
Visade mamma vad jag hade köpt åt Meija. Hon har klagat i över ett år nu att jag inte sköter hundens tänder nog bra, så jag hade köpt tandskrapa, tandkräm för hundar och en speciell hundtandborste. Samt lite annat smått och gått åt henne.
Han bara plocka fram tandborsten innan hon började klaga.
"Men hallå, 99 kr för en tandborste?! Vi har ju sånna här på jobbet!" (hon är tandhygenist)
Och "Men tandskrapan får du ju lämna tillbaka, sånna här har vi ju hemma..."
Samt "Men hundar behöver ingen tandkräm, bara man borstar tänderna morgon och kväll."
Vidare hade hon en komentar om varje sak:
Pipleksak: "Men den här kommer hon ju att tugga sönder direkt."
(Ja, vad ska jag göra åt det, annars tuggar hon ju på skor istället)
Koppel: "Köpte du inte ett lika dant som hon hade tidigare? Det här är ju inte lika snyggt."
(Nej mamma lilla, för det förra, som pappa tvingade mig att köpa, kostade över 200 spänn)
Schampo: "Har du redan slut på det förra?"
(Ja, det är därför jag har köpt ett annat som är lite drygare)
Kattmat till min kompis katter: "Men inte ska väl DU behöva köpa mat till hennes katter."
(Nej, men hon har om möjligt ännu sämre ekonomi än mig och jag tycker att henens katter borde få nått annat än torrfoder nån gång, dessutom fick jag dom faktiskt gratis)
Tuggben: "Ska du inte få henne att äta vanlig mat istället"
And so on.
Vidare när jag rostade mackan för att få i mig några sista kalorier så sa pappa: "Äter du ännu mer? Var det inte du som skulle gå ner i vikt så du tar dig i dräkten till tävlingen?"
Tack. Verkligen...
En helt vanlig dag.
Och då har jag inte tagit med det vardagliga gnabbet om 'gör den där hemtentan nu' och 'Meija sitter vid dörren, ta och gå ut med henne nu, du gör ju ändå ingenting' etc.
Men det absolut värsta är att jag inte har någonstans att ta vägen.
Alla jag känner som bor i närheten av min praktikplats bor antingen tillsammans med någon jag absolut inte vill träffa eller så har dom flyttat härifrån.
Rädda mig någon, snälla....
Kommentarer
Postat av: Anonym
agagag shit då!
jag skulle rädda dig om jag kunde *varma kramar*
Postat av: yellowplease
Nu gråter jag, ingen ska få klaga på dig så och trycka ner dig! Du är BRA och det du köpt till din hund och din väns katter var ju jätte gulligt och omtänksamt. Om jag hade haft någonstans att bo själv hade gärna räddat dig! Ta hand om dig nu och jag finns här för dig.
Trackback
