AnnaMaria

Hela poängen med att fylla år är att ha kul...
Alltså räknar inte jag idag som en födelsedag.

Ja, jag har haft en dålig dag.
Inte dålig i att vågen visar för mycket på morgonen, man äter en alldeles för stor frukost och skolsköterskan ser på medan man svimmar...
Nej jag menar en riktigt dålig dag.

Till att börja med var den precis som alla andra dåliga dagar.
Vågen visade plus. Hur mycket orkar jag inte ens skriva, men jag tryckte i mig chips, godis och alkohol igår utan att träna. You do the math...
Som sagt så drack jag alkohol igår och våga därmed inte ta mina sömntabletter. Tänkte att det säkert inte skulle göra nånting efter som att jag ändå somnar direkt jag dricker mer än en cider...
Men inte.
Låg vaken till kanske fyra-fem tiden på morgonen, först då somnade jag, bara för att vakna till väckarklockans ljuva melodi kl. 6.
Kul.
Eller så inte.

Och man kan ju tro att efter en sån natt så borde det gå bra att fasta då man inte är särskillt sugen på nånting.
Jo eller hur.
Började dagen med några godisar.
Fortsatte med att äta, visserligen sallad, men ändå massor till lunch. Lunchen innefattade även fyra smörgåsar. 3 mörkt bröd och ett knäckebröd. Alla utan pålägg men med smnör på.
Äckligt.
Mår illa bara av att tänka på det.
Smällde i mig fisk till middag. Inte för att jag var hungrig, utan för att det fanns i kylskåpet...
Känner mig värdelöst dålig.

Lyckas sedan hålla mig resten av dagen, tills för en stund sen då jag gjorde grönsakssoppa på wokgrönsaker och lite nudlar. Visserligen kryddade jag masor och soppan innehöll förmodligen inte mer än 150 kcal, men man känner sig ändå så svag som äter trots att man inte är speciellt hungrig. Bara sugen på nått onyttigt...

I alla fall. Så långt har jag berättat om hur dålig dagen har varit i matväg, dags för det andra nu...
Vill egentligen inte återuppleva den här dagen, men jag ska göra det för att straffa mig själv. Jag förtjänar att må dåligt över det...

I korta drag kan jag förklara att vi har en lärare som är ganska ung och rätt snygg. Det är lite av en sport att driva lite med honom. Inte allvarligt, men skämta lite då och då. Bara för skojs skull...
Oftast har det varit jag som har legat bakom dessa skämt, inte nödvändigtvis jag sm har skämtat med honom, men ideérna har vanligtvis kommit från mig.
Den här idén kom oxå den från mig. Men nu gick det inte riktigt som det var tänkt. Det där skämtet som hade verkat så kul igår gick fulständigt överstyr. Det var inte ens kul.
Allt blev bara dåligt. Fel. Förstört.

Jag mår skitdåligt över det. Över rollen jag spelade i det hela. Visserligen är det inte många som vet om att jag hade nånting med det att göra, och dessa personer är inte så pålitliga, så ingen skulle tro dom om dom anklagade mig, men ändå.
Jag vet, och det räcker.
Får han veta (läraren) så kommer jag skjuta mig själv handlöst. Jag lovar. Så illa var det...


...


I ungefär den stilen har hela min födelsedag gått. Mer än halva dagen har jag gått och mått pisdåligt för det som hände. Jag har samma lärare i morgon igen och jag vet fan inte om jag orkar gå på lektionen. Det kommer att bli.. Jag vet inte hur det kommer att bli, men jag kan lova att jag inte är sugen på att ta reda på det.

Kan ingen bara ta mig härifrån?

Sen när jag kom hem efter träningen får jag veta att mitt ex har ringt min kompis och frågat om mig. Underligt tyckte jag. Säkert tänkte jag en massa annat oxå med tanke på att han inte har hört av sig till mig på över två månader, men det är inget jag vill sätta på print.
I alla fall så hade han lämnat en nalle, blommor och en dikt till mig, tillsammans med en bild på oss två från i sommras.
Mådde fan inte bättre av att få syn på det.
Hoppas blommorna dör.
Med tanke på vad han skrev så vill han helt tydligt ha mig tillbaka, men jag skulle ifan hellre bli fet som en gris än att vara med honom. Så jävla illa är det.
Jag vill bara att han ska försvinna ur mitt liv. För alltid.
Helst ska han inte ens ha funnits.


Kul födelsedag va?
Vet inte ens om jag vågar väga mig imorgon. Känns som att jag har gått upp ännu mer i vikt.
Har inte varit hungrig på hela dan. Det känns dåligt.


Fast mitt i allt det är mörka så har det hänt en bra sak.
Min dator har kommit. Så nu har jag en bärbar dator och mobilt bredband. Så nu kan jag trösta mig med internet när som helt,  var som helst. Som tex. nu. Mitt i natten i min säng. Mysigare kan det inte bli.

Tycker fortfarande synd om er som måste läsa det här.
Det kan inte vara lätt att plöja sig igenom allt jag skriver av mig.
Men för mig är det boggen eller terapi. Så valet är ganska enkelt, eller hur?

 - AnnaMaria