AnnaMaria

... jag mår inte bättre, men livet hankar vidare.
Fastade i lite mer än ett dygn, sen kom jag hem...

Fy fan varför gjorde jag det?
Hur dum kan man vara?
Trodde jag verkligen att jag skulle börja må bättre?

Det är riktigt enkelt att äta lite när jag är i lägenheten.
Varför?
Jag har nämligen ingenting att äta.
Svårare än så är det inte.

Hemma däremot...
Mat överallt.
Godis, snacks, bröd i massor.
Mat mat mat, och ännumera mat.
Och naturligtvis:
Mamma.

Hon sitter i vardagsrumssoffan och jag sitter i fotöljen utmed:
Hon: Herregud, äter du nånting unge? Du håller ju på att försvinna!
Jag: Herregud har du fel på glasögonen? Jag väger (helt allvarligt) mer nu än sist jag var hemma...
Hon: Men jag tycker ändå att du håller på att försvinna, du kanske bygger muskler.
Jag: Skulle inte tro det va, har inte styrketränat alls på flera veckor...

Allvarligt talat blev jag lite orolig när hon sa sådär.
Det betyder att dom misstänker nånting. Och med tanke på att jag hade tänkt svälta mig själv så mycket som möjligt nu under lovet så kan jag inte riskera att få deras misstankar.
Alltså, jag såg till att äta. Inte mycket, men äta lite då och då när dom såg på.
Och vad tror ni händer?
Det som alltid händer med jämna mellanrum:

Scenario: Vi ser på Heroes-maraton, jag äter lite flingor (skitbra kom jag på, det låter som att man äter mycket medans man i själva verket knappt äter nånting).
Mamma: Men nu får du väl sluta äta! Du har ju ätit konstant sen du kom hem! Hade inte du tänkt köpa en ny bikini innan vi åker till Thailand?

I själva verket har jag ätit lite soppa (endast spadet), två äpplen och en näve flingor.
Konstant upp my ass!

Men det var lixom inte det som var poängen.
Poängen är mina föräldrars dubbelmoral.
Först gnäller hon om att jag håller på att försvinna, sedan tycker hon att jag är äcklig som bara äter.
Hur ska hon ha det?

Jag hatar det!
Och jag hatar att jag har ätit idag!
Dessutom hatar jag att vara här när jag kunde sitta i lägenheten och svälta istället.
Men mest av allt hatar jag mig själv.

Har tagit med min egna våg nu när jag är här.
Det är så jobbigt att måsta smita in i föräldrarnas rum hela tiden.
Ska väga mig nu, sen ska jag vara uppe hela natten och förbränna alla äckliga kalorier som jag stoppade i mig helt tydligt utan anledning.

Ge mig styrka...

 - AnnaMaria