Psyk

Igår var saker och ting riktigt illa...
Vet inte hur mycket jag okar berätta, men jag fick i alla fall en akuttid på psyk.

Fick träffa en läkare som var rätt ok.
Pratade med henne i över en timme.
Hon började prata om att inläggning och öppenvård och sånt, men jag vet inte. Jag måste nog smälta att jag faktiskt har sökt hjälp.
Vet inte heller vad jag riktigt vill ha hjälp med.
Hon frågade rakt ut om jag hade ätstörningar och dum som jag är så erkände jag direkt.
Varför gjorde jag det?
Vill jag ha hjälp med dom?
Vet faktiskt inte.

Funderar på att lägga in mig.
Men jag vill inte missa skolan nånting, då blir det bara jobbigare att komma tillbaka.
Undrar om man kan vara inlagd men vara några timmar på skolan?
Men jag vill ju ha min hund med mig. Annars finns det inte ens chans att jag kan bli bättre...

Jag är så kluven, eller inte kluven.
Tror snarare att jag är så trött att jag inte riktigt vet vad jag ska göra...

Har i alla fall en massa ångest idag.
Allt som har med mat att göra är ångestladdat.
Allt jag gör är dåligt.
Allt jag inte gör är dåligt.
Folk sitter runt omkring mig och klagar över sina minimala problem gör mig så jävla förbannad.
Dom klagar över att dom inte har gjort läxan eller att dom måste städa, och att det är halt ute och dom måste gå hem för att ingen ids skjutsa dom.
HallÅ!?
Vad fan är det för låtsasproblem?
Dom klagar på att dom vill flytta till en mindre lägenhet - jag funderar på om jag ska lägga in mig själv på psyk.
Dom klagar på att dom måste gå hela vägen hem från skolan i minusgrader - jag tvingar mig själv att gå tre timmar bara för att kunna lindra ångesten så pass att jag kan sova.
Dom klagar på att dom inte har börjat på inlämningsuppgiften på historian - jag ska sitta på skolan istället för att ha praktik för att ta igen mina rester.
Dom klagar på att dom knappt har pengar till att betala interneträkningen - jag måste köpa medeciner för femhundra för att kunna klara dagarna.
Och sitter jag och klagar högljutt för alla som finns i närheten?
Nej, så varför gör dom det då?
Tror dom verkligen att jag bryr mig?

Jag vet inte hur mycket jag orkar längre...
Ska i alla fall till gymet idag.
Då brukar det kännas lite bättre.
Endorfiner och skit ni vet...

Ska i alla fall väga 61 på fredag.
Har gjort upp ett viktschema.
Får fan inte hetsäta för att kunna hålla det.
Hittills går det ganska bra.

Återkommer...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0